Visst är det vackert? Under de fyra veckor som jag varit här nere så kan jag räkna antalet gånger jag sett toppen med mina tio fingrar. Oftast är det tjocka moln ivägen så att man aldrig ser berget och då är det lätt att glömma att det är så nära. Det är under de dagar som jag ser Kili som jag får all motivation och styrka till att göra det. Jag SKA dit upp, jag ska stå och posa vid skylten på Uhuru Peak och jag ska stå på toppen av värdens högsta fristående berg – så är det bara. Om mindre än två veckor påbörjar jag vandring dit upp, jag är pirrig och så taggad. Det är ju snart dags!