Kategoriarkiv: Hemma igen

Hemma igen

Efter ett jättefint välkomnande på flygplatsen av min fina, fina familj i lördags så är jag nu äntligen hemma! Och det känns.. bra? Konstigt känns det i alla fall. Det är fem grader varmt ute, det blir mörkt klockan fyra på eftermiddagen och det är julafton om exakt en månad. Det kom lite som en käftsmäll när jag mellanlandade på Schiphol, vad hände där liksom? I mitt huvud har det hela tiden varit den 14 september, dagen då jag åkte och skulle då vara väldigt långt kvar till jul.

Men samtidigt så är det otroligt skönt att få komma hem till den här tiden på året också, att få slippa den jobbiga hösten. Igår bakade vi pepparkakor (eller rättare sagt Christine och Alex) och nästa vecka är det första advent. Nu börjar den mysiga tiden!

Jag måste säga det att det känns annorlunda att komma hem. Inte som när man varit borta på en vanlig två veckors semester och det känns konstigt en timme eller två och sedan är allt som vanligt igen. Jag har faktiskt varit borta ganska länge. Inte det att huset och allt här hemma inte är som det brukar, för det är det. Det är precis som vanligt, nästan lite som att jag aldrig åkt. Köket ser likadant ut som det brukar och mitt rum lika så. Det luktar till och med som vanligt! Enda skillnaden var att bäddning på min säng inte såg likadan som när jag lämnade den och att det skvallrar om att någon annan sovit i den ett tag men annars så.. Men trots det så känns det annorlunda, det känns konstigt. Jag är hemma igen och Afrika känns skrämmande långt borta.

Men jag vet att jag kommer komma in i allt det här igen ganska fort. Jag kommer snabbt glömma av hur det var där nere och hur det såg ut. Men det är okej. Det är så det är och det finns inget som jag kan göra åt det. Men jag har tusentals fantastiska minnen kvar ändå.

Och slutligen så måste jag bara få säga det att jag har tyckt att det har varit otroligt kul att få dela den här resan med er. Jag vet att ni är ganska många som läst om mig och mitt äventyr och ibland har jag till och med fått lite scenskräck när jag sett besöksstatestiken och insett hur många ni faktiskt är! Tack för att alla ni har tagit er tid att läsa och kommentera alla inlägg, det har varit jättekul att få sådan otroligt fin respons tillbaka och jag kan ärligt talat säga det att jag kommer sakna det här. Bloggen som jag var så övertygad om att den skulle rinna ut i sanden. Riktigt så blev det inte utan istället har jag verkligen fäst mig vid den så jag tycker det känns väldigt tråkigt att inte längre kunna ha något att skriva om.. Men en dag kanske jag åker iväg på något liknande äventyr igen, det är inte omöjligt. Kanske när jag är färdig sjuksyrra och kan göra lite mer skillnad här i världen? Påminn mig då att jag ska börja skriva här igen, det hade varit kul.

Men fram tills dess – ta hand om er och tack så hemskt mycket för den här tiden!