Alltså det här! Det är här jag hör hemma! Att tänka på att ni där hemma ligger med tjocktröjor och täcken och ändå fryser känns otroligt långt bort och av den enkla anledningen vill jag verkligen inte hem. Fast av flera andra, som till exempel för att jag saknar er..

I alla fall så började dagen inte lika fint som det ser ut på bilderna. Jag vaknade 06:00, superpigg och taggad inför att ta ett dopp i havet innan frukost, skuttar ur sängen och lyfter på gardinerna i det fönstret som man kan se havet ifrån och möts av spöregn! Vad i hela friden? Vad tusan var det där för något? Så jag återvände till sängen och var jättesur och tänkte att detta var ju himla typiskt och att jag verkligen inte förtjänade sådan otur. Men på något sätt lyckades jag somna om och vaknade två och en halv timme senare till att solen sken och det var fint väder igen. Och så har det hållt i sig, solen har inte gått i moln en enda gång idag. Nu hoppas jag innerligen att det är så imorgon också!