För en sisådär tre veckor sedan gjorde jag mitt första försök på att tvätta här nere. Det gick egentligen ingen vidare, det är mycket svårare än vad man tror. Så istället för att ta lite i taget så sköt jag upp det tills jag inte hade några rena kläder kvar alls och då skulle bli tvungen att ta itu med problemet, vare sig jag ville eller inte. Idag var det dags!

Jag kan väl säga så här.. Den där uppfinningen som kallas för tvättmaskin kan nog vara en av de allra bästa uppfinningarna någonsin (tillsammans med alla andra uppfinninar som gör oss till latare människor)! Har ni någonsin prövat att tvätta för hand? Och då menar jag verkligen tvätta massa tvätt och inte bara någon fin tröja som står att den inte klarar maskintvätt på och sedan chansar genom att slänga in den med resten av 40-tvätten ändå? Nej, tänkte väl det. Och för att slippa låta er att bli så nyfikna att ni känner för att pröva på det där hemma så kan jag berätta för er att de är skitsvårt! Verkligen! Min förhoppning just nu är egentligen bara att kläderna ska lukta tvättmedel – eller i alla fall inte svett, och att de värsta fläckarna är borta (tyvärr så kommer nog aldrig de där vita byxorna bli helt rena igen, värdelöst att åka dala-dala i sånt, kom ihåg det!). Men en sak är säker, jag tror aldrig att jag kommer kunna behärska tekniken att få kläderna att kännas helt nytvättade. Här kommer två bilder så att ni kan skratta åt mig:

I den första hinken är det tvättmedel i och där rör jag runt kläderna och skrubbar så gott det går och hoppas på att det blir rent. I den andra är det vanligt vatten och där får man krama och skölja som attan för att få ut allt medel från kläderna. Det är inte så himla kul att ha medlet kvar, det är kletigt då (gjort det misstaget förut!). Kan ju också tillägga att den bilden med mig på inte är ifrån idag, den var från första gången och det är därför jag ser så glad ut.